Knock-Down Drag-Out
we have no where to go
we have no where to run to
we have no one to blame
and we can´t find our way out
we still have no where to run
and we can´t fight our way out
we still have no place to hide
Först var det sol. Sedan, helt plötsligt, dimma.
Knepigt tycker jag.
Dagen har sett ut som så att först var det matte, jag var i tid och ändå var jag sen. Sånt lyckas nog bara jag med... Efter det, svenska. Gunhild berättade om en massa kärlekspar genom tiderna. Jag och Emil läste upp vår dialog där jag var Johannes och Emil var min fru Majken. Den handlade om att Johannes hade hittat en ny fru, Heidi, som var deras barnflicka. Majken blev förkrossad och kallade honom mansgris. Allt slutade med att Majken flyttade efter dem till Wien och förföljde sin fd man för resten av livet. Stjärnstatus på den dialogen, javisst.
Vi fick tillbaka våra uppsatser också. Vi är typ tvugna att ha chiffernyckel till alla små tecken Gunhild har för sig när hon rättar. Men de var dock bra rättade, det ska jag inte klaga på.
Cyklade hemåt och traskade med Jessie i solskenet. Det var värsta mys. Handlade åt mormor och lekte duktig dotterdotter. Såg att det var massa dimma ute. Åkte upp på stan och spelade några små sånger med paradisen. Vi ska ha öppen repetition nästa vecka, så det är bra liksom att öva lite. Efter det mer blås, Jive ska också visa sin bästa sida på Corda nästa vecka. Linnéa var borta med vinden så jag fick köra själv på den där Groove Merchant-låten och jag orkade inte bry mig om vad folk skulle tycka, så jag spelade, enligt mig i alla fall, helt weirdo men det var riktigt kul. Det är så sjukt mycket skönare att släppa på hämningar än att fundera på vad folk ska tycka. Så skönt!
Jag menar, visst, folk kan tro man gör sig till eller tror att man kan mer än man egentligen är bra till och så vidare och så vidare. Det är bra tankar ibland, att vara lite försynt och inte alldeles för självsäker. Man blir så fruktansvärt trött på självgoda människor.
Idag var dock ingen försynt dag för mig. Idag var en "jaja-vad-kan-hända-mer-än-att-folk-suckar-lite"-dag för mig. Så jag körde på helt enkelt.
Ett litet försiktigt "Agnes, du kanske vill att vi tar om låten så du får öva solo lite till?" från en glad skåning var allt som kom. Det kan jag ta, jag hade ändå kul så länge jag fick hållas.
Okej, nu låter detta riktigt illa, att jag typ skrek ut tonerna eller nåt, men så var det inte alls. Tog bara ut svängarna mer än jag brukar och kanske borde (?).
Sedan kom jag hem klockan tjugo över åtta nån gång, lagade lite mat. Broccoli. Det är något med mig och broccoli. Inte sånt jag brukar berätta, ganska (eller väldigt) onödig fakta, men ikväll ligger nån form av konstig uppriktighet i luften. Så vi utelämnar inga detaljer från denna dag. (Eller jo, jag har typ hoppat över massor, men det behöver ju inte ni veta).
Nu sitter jag här. Har sett grey´s anatomy och blev sådär amerikanskt medryckt av historien. Inte vet jag om det verkligen är sådär på sjukhus i verkligheten (förmodligen inte alls!), men sjukhusserier är så bra !
Sådär ja, nu har jag redogjort för hela dagen. I princip.
Väldans spännande läsning för den som nu orkat ända ner hit. Jahapp, nu försvann ett antal av mina bloggläsare. Men det är inte sååå ofta ändå som beskriver min dag in i detalj så här, i kronologisk ordning. Tror jag åtminstone.
Har föresten lärt mig en massa nyttigt idag om meningsbyggnad, satser, sidindrag, repliktecken, styckeindelning med mera. Det märks va? :P Åh läste värsta sköna ordet i våran "handbok i svenska" men minns det inte nu! Eller jo, nu kom det fram från tungan: Snuttifierad
Är det inte typ det bästa ord ni hört? Det och bombasmer toppar i alla fall min bästa-ord-lista. :D
Snuttifiera vidare , vi ses!