agneesshh

Så ler bara den

Det var ett sånt vackert väder,
då såg jag en blick som log.
Och jag vet inte hur men den skar mej
så hela min glädje dog.

Den var yster och ung så det lyste.
Dock visste jag skälvande klart
att så ler bara den som ska lämna
den blommande jorden snart.

Som nu

Jag också ville väl andra
och ljusare stigar att gå -
andra stigar att vandra
förrn mörknaden faller på.

Jag också - skulle man tycka,
kunde väl finna en bro
som leder - om inte till lycka
så bara till vardagsro.

Jag också kunde väl hitta
ett ärende - likasom du.
Det blir lite tradigt att sitta
och stirra tillbaks - Som nu.

                                 Nils Ferlin

Jag skulle också vilja kunna skriva sådär fint och vackert. Inte några märkvärdiga dikter. Bara ... fina.
Det är verkligen en konst. Klassiska dikter som rimmar på lite vanliga sätt och handlar om vanliga saker, men ändå inte är vanliga. Jag vet inte om det går att lära sig. På något sätt tror jag inte riktigt på poesikurser och handböcker "hur du skriver dikter" (finns det sådana? förmodligen, eftersom det finns böcker som heter "Swedish Christmas" vilka berättar hur julen firas i det landet Sverige). I vilket fall tror jag man måste ha något med sig från början. Någon slags fallenhet för att skriva. Fallenhet för att förmedla en känsla. Visst kan man utvecklas och förbättra sig med hjälp från andra, så kallade proffs. Men det där extra, det går ju inte att lära ut. Vissa kan, andra inte.
Vladimir snackade alltid om att han gav bara bra betyg till de som på arbetade på bilden, de som producerade. Inte de som var naturligt duktiga och hade fötts med talang. Alla vi elever nickade och tänkte "vad bra, då kanske jag har chans på bra betyg trots allt". Men vilka var det som sedan fick bra omdöme? Jo, de som hade fallenhet för bild redan från början. (Förutom de som var bra på att fjäska eller åka snålskjuts på andra) .

Jaja, så är livet. Jag är inte på något sätt bitter över mitt bildbetyg, det var inte det jag ville säga.
Nej, jag ville säga att trots att man säger att alla har samma förutsättningar att lära sig och bli duktiga och blablabla, så är det de som från början har det i generna som man tycker bäst om i alla fall. Inte de som jobbar ihjäl sig och ändå inte får ett lika bra resultat som de begåvade.

Ännu en helg lider mot sitt slut. Denna helg har varit snöprydd och det tackar man inte nej till.
Jag har varit ute på snöpromenad och allt möjligt. Det har varit lite väl kallt, men hellre det än trist, grått väder !

Ikväll ska jag prata med syster i feletonen (fick bara lust, det är ju så han Arthur, Rons pappa i Harry Potter ni vet, uttalar telefon. Han ska typ låna den hemma hos Dursleys nån gång och skriker i luren för han är inte säker på hur den funkar. Ja jag vet, Harry Potter-tönt på hög nivå. Men jag bara kom att tänka på det. Kanske minns jag hela händelsen helt fel, men ofta ni minns bättre? :P) Jag vill nästan börja läsa Harry Potter böckerna igen. Det känns som att det är julstämning över det. Vet inte varför. Just nu har jag egentligen fullt upp med Stolthet och Fördom, måste läsa den för svenskan. Men den är helt okej, har inte riktigt kommit in i den än bara.
Var föresten hos bror en liten stund idag och fick Prison Break säsong 3, mycket fint. Nu ska jag kolla Fängelseflykten varje ledig stund.

Det känns som att jag har massa planer inför nästa år. Som om det här året var alldeles strax slut. Men det är det ju faktiskt inte. Minnst en månad kvar. Och man hinner mycket på en månad. Man hinner definitivt många blogginlägg ;)
Vet inte hur många jag hunnit med denna november, men det är nog skapligt många.
Nu ska jag planera julklappar tror jag , eller kanske kolla på Scofield.
Ses imorn kanske kanske
herrå :)<3