agneesshh

jag försöker hitta något att skriva om. letar efter en rubrik. något i mitt liv som kan tänkas vara av intresse.
Men Agnes har gått på höstlov.
Då orkar hon inte tänka alls.

Min inteligensnivå har verkligen sjunkit det här året.
Det är ingen "det-är-så-synd-om-mig-jag-är-så-blåst-snälla-alla-kan-väl-säga-'du-är-inte-alls-blåst-lilla-agnes'" -innebörd med det.
Inte alls. Det är bara ett påstående. Ett sant sådant.
Jag vet inte vad det beror på. Kanske bryr jag mig inte lika mycket längre. Kanske har mina hjärnceller blivit färre. Kanske är det bara så att alla andra blivit smartare o jag har stannat kvar på min smarthetsnivå från typ jag var tretton.

Men jag har utvecklat andra saker istället. Allt handlar inte om att vara smart. Det märks mer och mer. Visst att man har fördel av något sådant. Att ha lite tankeförmåga. Men det finns tyvärr andra, mycket mer ytliga saker som nästan spelar ännu större roll. Eller nästan föresten, det spelar större roll. Varför är vårat samhäller uppbyggt som så?
Du kommer längre på socialkompetens, utseende, framtoning, egoistiska egenskaper, att kunna framhäva sig själv än ren inteligens.
I fler fall än man skulle önska stämmer detta.
Jag inser nu, när jag tänker efter på vad jag skrivit, att det nu låter som att jag tycker jag själv har alla dessa enligt mig mycket användbara egenskaper (som listades alldeles nys ovan). Men det är inte så jag menar!
Jag menar bara att tiden för inteligenta, egensinniga kufar är förbi.

Åter till mig själv. (Herregud vad egoistisk man är, shiet, hur många gånger har jag skrivit "jag" i detta inlägg hittills? Ett antal för många redan...).
Min logiska, smarta tankeförmåga har försämrats. Men jag klarar mig ganska bra ändå. Kanske beror detta på att jag inte bryr mig om skolan på samma sätt nu som för bara ett år sedan. Sämre studieresultat är okej.

Nej, nu lämnar vi ämnet, det kändes inte så relevant. Usch usch, tror jag ska radera denna text.
Eller?
Om jag raderar den så har jag faktiskt inget att lägga upp, o det jag satte mig här för att göra var att skriva en ny text så att min blogg inte helt ska dö ut.

Trevligt höstlov folks, vi hörs nog snart igen för nåt bättre än detta inlägg ska jag väl kunna prestera under lovet.
Puss o kram och tyck inte jag är en självupptagen tråkmåns för jag jobbar på att komma ifrån det.
(det där var inte heller ett "jag-är-martyr-o-vill-att-alla-ska-säga-'vi-tycker-du-är-jätte-rolig-och-bra-agnes'" -påstående.)

nu återstår rubriken.
vad ska man ha för rubrik som berättar hur platt resten av texten är?
jag tycker det är värsta svårt att hitta rubriker, därav mina mindre lyckade översrkifter som ibland smyger sig in.

Hahaha, nu hitta jag ett skruvat låtnamn, det får bli bra.