agneesshh

jag lyssnar på Muse
om man inte räknar precis alla låtar så är de alldeles underbara faktiskt
tack petter , denna skiva har snurrat ett antal varv i vår gamla stereo med hembyggda högtalare nu.

i onsdags var jag på en så sjukt grym konsert
precis efteråt sa jag att det var den bästa konsert jag varit på
nu när jag tänker tillbaka kanske jag vet att det inte riktigt är så,
svårt att jämföra med In Flames eller Teddybear Sthlm
men något alldeles speciellt var det med den
lyckokänslan efteråt , ren ren glädje med stort G
den satt i ett dygn, minst
om jag nu säger att det var en jazzkonsert på örebro konserthus,
kommer kanske inte många tro mig, eller åtminstone tänka att jag inte vet hur en riktigt bra konsert ska vara
men så konsert-ovan är jag inte
jag har varit på ett par i mina dar
aldrig i globen kanske, så visst, överdrivet mycket finns kanske inte att jämföra med
men det är inte det som är det viktiga i det här
det viktiga är att en så pass liten konsert
i en ministad på en miniscen med minikända musiker
kan vara så bra
kan nå upp till den nivå som den gjorde
det trodde jag aldrig aldrig

sen så var det ju faktiskt sveriges typ bästa big band och en av världens främsta jazzsolister
så med det i åtanke var konserten inte så miniliten
men hur många hade egentligen hört talas om den?
hur många tänkte i tisdags "yes imorn är det asbra jazz på konserthuset! jag måste dit!" ?
inte jag i alla fall

tänkte på det där moa skrev i sin jag-bok, om allas framtider.
Min innehöll ett ensamt liv i en etta på köpmangatan i Örebro med endast tre sköldpaddor som sällskap. Mellan raderna kunde man läsa depression och alkoholmissbruk.
Dock stod det förutspått att jag skulle skriva romaner och spela på konserthuset varje kväll, som solist.
Och kära folket, om jag får stå på konserthusets scen och spela varje kväll resten av livet,
så ska jag spela jazz och jag ska känna det jag kände i onsdags
och aldrig mer fundera över om mitt liv verkligen duger