Enstörd [with an R in the end]
Jag tror faktiskt jag är lite av en enstöring. Det är liksom så skönt att bara promenera runt med en hund kanske och tänka på allt som betyder och inget som betyder och allt som betyder inget och inget som betyder allt. Det är ju så att den som faktiskt förstår mig allra bäst är jag själv.
Nu är det inte så att jag är en ordinärt kompliderad person eller inåtvecklad eller liknande, det är bara så att ibland räcker det med att höra min egen syn på saken och ingen annans. För mig räcker det att traska runt utomhus eller sitta på en bänk till och med, bara med mig.
Jag vet inte hur det är med dig, Effi, och om du tar illa upp eller blir stött, ignorera följande, men om jag inte misstar mig fullständigt (det har ju hänt tidigare, så egentligen förvånar det mig inte om så är fallet), men, är inte du lite enstöring du med? Är du inte lite den som kan ha det fint själv ute på vischan eller inne i stan också för den delen, bara gå runt och tänka allena? Är det därför vi passar, du och jag? Alltså, är det därför vi alltid kan vara tillsammans, aldrig tröttnar (hrm vad vet jag, men så är det ju för mig och nu utgår jag helt enkelt ifrån att du inte tröttnar alltför ofta på mig heller, och om jag har fel på denna punkt så kanske det är bättre att jag får tro att du är som jag och slipper höra att jag ju faktiskt är tröttsam jag med) jo, det jag skulle komma fram till i alla fall, att vi inte tröttnar på varandra, för att vi egentligen är två enstöringar som enstörar oss tillsammans?
Skolan är igång nu, och det känns oväntat bra. Lika bra att skriva det nu, innan den återigen förpestar snarare än förgyller vardagen. Just nu är skolan okej, ibland riktigt bra. Jag vågar inte säga att detta kommer hålla i sig någon längre tid, men när man för en gång skull tänker positiva tankar bör de ju skrivas ned. Ämnena är lugna och lektionerna bara lite mindre lugna och lärare går runt och lurar på värre uppgifter, men de håller igen. Låter oss arma elever få tro att vi nog har en chans denna termin. (Senare kommer 90% av oss inse hur naiva vi var som trodde att detta skulle gå vägen och de kvarvarande 10% innehåller Rebecka Ruborg och hennes evil twins slash hennes kloner, och har alltså varken privatliv eller förmågan att sänka sina ambitioner hur illa de än tycks må).
Helgen var bra och så länge helgerna är bra överlever man. Och så länge läxberget hålls under 20 cm överlever man. Och så länge det finns Sandrasisar och Emeliesar som likt pensionärer inte kan sitta på andra platser än sina speciella i alla klassrum och så länge det finns tisdagsfika och magiska femkronor som ger gratiskaffe i karros alldeles egna sprillandes automat och så länge det finns sol i parker och så längde det finns Dream Theater och bokade konsertbiljetter och tid till att finnas till så överlever man. Man överlever.