Map of the Problematique
Ojoj, gissa hur lycklig jag var då jag vaknade imorse? Underbart. Snö snö. Vitt så långt man såg. Vitt på träden, vitt på marken, vitt på husen, vitt på cyklarna, vitt på gatlyktorna, vitt på bilarna. När man stack ut huvudet utanför dörren är det så där härligt ljudisolerat ute, allt blir ju så dämpat av snö. Okej, det var faktiskt snö igår med, men långt ifrån så här mycket. Jag minns knappt senast det var mer än en decimeter snö här i gnällbältet.
Dagen har spenderats lite för lite i snön egentligen, men några pulkaåk hanns med :D Carro o Snedrih var de lyckliga människor som fick springa runt med mig i stadsparken (haha jag vet :P) och bygga snöstäder (men väldigt realistiska proportioner), göra snöängel, åka rutchbana (ni anar inte vilket glid man hade) och åka pulka nedför den liite för plana backen. Sedan bar det hemåt igen, skulle ladda lite för foppas tofflor. (Fast det gick ju inte sådär strålande för mig precis, men det är en annan historia). Vidare har jag gått snöpromenad, försökt mig på att cykla på knappt plogade vägar (utan dubbdäck dessutom) och spelat pictionary. Helylle dag skulle jag vilja säga. Det var mysigt.
Igår simmade jag litegrann med nästan bortglömd människa 1, det var skönt. O sen satt jag och fikade med nästan bortglömd människa 2. (Det var så länge sen jag träffade belli, så jag hade inte berättat något för henne! Ens en enda gång! Fatta det, effi!)
Nu pratar jag o Effi om alla hjärtans dag, som ju är på lördag. Jag har väl inga direkta planer (fast visst vore det grymt kul o göra som vi sa Effi, grabba nån haha). Fast det klart, jag har ju lovat Cissi att göra som vår spanskalärare tydligen gör, supa ner mig och sjunga nedanför folks balkonger. Och nej, jag skämtar tyvärr inte, Juan undrade helt seriöst om vi verkligen aldrig hade gjort det. (Samma ecuadorian har nämnt minst två gånger att Finlandia är en spritsort).
Snart är det sportlov. Konstigt tycker jag. Jag hade på något sätt ställt in mig på att skolan skulle bli som en lång lång tunnel utan slut, utan bänkar och med dåliga lysrör. Kanske inte trots allt. Trots att Gunhild har givit oss fyra läxor till tisdag (varav två är redovisningar) och vi har fysikprov på tisdag. Och jag har utvecklingssamtal med Gunhild (yey bästa mentorn alltså) på torsdag. Och jag råkade lägga in utv. samtalet på våran sovmorgon, innan fysikprovet. Yes, är man smart så är man. Tunnel var det va?
Jag tror det är dags att sluta här, inna fler konstigheter kommer över mina tangentbordsskrivande händer. Godnatt gott folk. (Jag skulle kunnat skriva vi hörs nog snart igen, men tyvärr är inte så fallet alldeles för ofta!)
Dagen har spenderats lite för lite i snön egentligen, men några pulkaåk hanns med :D Carro o Snedrih var de lyckliga människor som fick springa runt med mig i stadsparken (haha jag vet :P) och bygga snöstäder (men väldigt realistiska proportioner), göra snöängel, åka rutchbana (ni anar inte vilket glid man hade) och åka pulka nedför den liite för plana backen. Sedan bar det hemåt igen, skulle ladda lite för foppas tofflor. (Fast det gick ju inte sådär strålande för mig precis, men det är en annan historia). Vidare har jag gått snöpromenad, försökt mig på att cykla på knappt plogade vägar (utan dubbdäck dessutom) och spelat pictionary. Helylle dag skulle jag vilja säga. Det var mysigt.
Igår simmade jag litegrann med nästan bortglömd människa 1, det var skönt. O sen satt jag och fikade med nästan bortglömd människa 2. (Det var så länge sen jag träffade belli, så jag hade inte berättat något för henne! Ens en enda gång! Fatta det, effi!)
Nu pratar jag o Effi om alla hjärtans dag, som ju är på lördag. Jag har väl inga direkta planer (fast visst vore det grymt kul o göra som vi sa Effi, grabba nån haha). Fast det klart, jag har ju lovat Cissi att göra som vår spanskalärare tydligen gör, supa ner mig och sjunga nedanför folks balkonger. Och nej, jag skämtar tyvärr inte, Juan undrade helt seriöst om vi verkligen aldrig hade gjort det. (Samma ecuadorian har nämnt minst två gånger att Finlandia är en spritsort).
Snart är det sportlov. Konstigt tycker jag. Jag hade på något sätt ställt in mig på att skolan skulle bli som en lång lång tunnel utan slut, utan bänkar och med dåliga lysrör. Kanske inte trots allt. Trots att Gunhild har givit oss fyra läxor till tisdag (varav två är redovisningar) och vi har fysikprov på tisdag. Och jag har utvecklingssamtal med Gunhild (yey bästa mentorn alltså) på torsdag. Och jag råkade lägga in utv. samtalet på våran sovmorgon, innan fysikprovet. Yes, är man smart så är man. Tunnel var det va?
Jag tror det är dags att sluta här, inna fler konstigheter kommer över mina tangentbordsskrivande händer. Godnatt gott folk. (Jag skulle kunnat skriva vi hörs nog snart igen, men tyvärr är inte så fallet alldeles för ofta!)
