Me Gustas Tu
Kors i taket, ännu ett blogginlägg! Sent på trött fredag dessutom. Dansuppvisningar i massor. Lite för många massor enligt mig. Men men, svanar är ju inte varje dag man får föreställa. Så kanske bör man utnyttja tiden, vem vet när jag nästa gång får vara med om dansuppvisning.
Det är så mycket som händer nu i maj så det är helt sjukt. Jag förstår faktiskt inte hur jag orkar. Faktiskt. Det finns ju ingen tid över alls! Jag har inte skrivit någon önskelista till min födelsedag fastän mamma bönat och bett. Jag har inte givit någon deras födelsedagspresent fastän presenten är i princip presentabelt skick, nejnej. Sandra frågade liksom idag vad jag skulle hitta på för kul på min 17-årsdag. Jag har inte hunnir fundera över det ens en minut. Var tvungen att kolla idag i mobilkalendern om det verkligen var nästa vecka jag fyller och vilken dag det är den 23. Lördag, för den som undrade. Borde jag dra ihop nåt kul? Orken finns ju inte. 17 blir man bara en endaste gång i hela långa livet, men jag är inte ett dugg taggad på födelsedag. Fattar inte riktigt varför, så illa brukar det inte vara. Senast bakade jag pannkakstårta vill jag minnas, och hade saftkalas o grejer. Så kan det vara. Fritt fram för alla som vill dra ihop ett överraskningsparty till mig liksom. Hahaha, väldigt troligt.
I varje fall har det varit kul att baletta sig på scen, inte alls pinsamt som man kanske skulle trott. Nej, på något sätt har jag inte varit nervös en enda gång. Kanske beror detta på att jag heöt enkelt är för trögfattad för att fatta att alla faktiskt ser mig superbra. För trögfattad för att fatta att det faktiskt sitter människor i publiken. Äsch. Jag gör som tidigare diskuterat bort mig minst en gång i veckan under kontrollerade former. Alltså, menas att jag vet att jag gör nåt helt random knasig och ändå ställer upp. Eller hur man ska säga.
Det kan vara så att jag redan tappat all eventuell självbevarelsedrift. Eller det var inte exakta ordet jag sökte men jag kommer inte på något bättre just nu. Ungefär som när Emil och jag gjorde engelska nationella muntliga idag. Tala om random. Liksom. Nä men det gick säkert *hrm* finfint *hrm*.
Vet ni vad? Nu ska jag ta o pallra mig upp för trappan och få lite sömn. Kanske. Snart. Om jag orkar. Nu. Snart. Alldeles strax. (Fy jag hatar spotify-reklam). Nej nu är det dags. Hejdå folk. Ses snart. Kanske. Snart. Godnatt ! (chra chra indian)
Det är så mycket som händer nu i maj så det är helt sjukt. Jag förstår faktiskt inte hur jag orkar. Faktiskt. Det finns ju ingen tid över alls! Jag har inte skrivit någon önskelista till min födelsedag fastän mamma bönat och bett. Jag har inte givit någon deras födelsedagspresent fastän presenten är i princip presentabelt skick, nejnej. Sandra frågade liksom idag vad jag skulle hitta på för kul på min 17-årsdag. Jag har inte hunnir fundera över det ens en minut. Var tvungen att kolla idag i mobilkalendern om det verkligen var nästa vecka jag fyller och vilken dag det är den 23. Lördag, för den som undrade. Borde jag dra ihop nåt kul? Orken finns ju inte. 17 blir man bara en endaste gång i hela långa livet, men jag är inte ett dugg taggad på födelsedag. Fattar inte riktigt varför, så illa brukar det inte vara. Senast bakade jag pannkakstårta vill jag minnas, och hade saftkalas o grejer. Så kan det vara. Fritt fram för alla som vill dra ihop ett överraskningsparty till mig liksom. Hahaha, väldigt troligt.
I varje fall har det varit kul att baletta sig på scen, inte alls pinsamt som man kanske skulle trott. Nej, på något sätt har jag inte varit nervös en enda gång. Kanske beror detta på att jag heöt enkelt är för trögfattad för att fatta att alla faktiskt ser mig superbra. För trögfattad för att fatta att det faktiskt sitter människor i publiken. Äsch. Jag gör som tidigare diskuterat bort mig minst en gång i veckan under kontrollerade former. Alltså, menas att jag vet att jag gör nåt helt random knasig och ändå ställer upp. Eller hur man ska säga.
Det kan vara så att jag redan tappat all eventuell självbevarelsedrift. Eller det var inte exakta ordet jag sökte men jag kommer inte på något bättre just nu. Ungefär som när Emil och jag gjorde engelska nationella muntliga idag. Tala om random. Liksom. Nä men det gick säkert *hrm* finfint *hrm*.
Vet ni vad? Nu ska jag ta o pallra mig upp för trappan och få lite sömn. Kanske. Snart. Om jag orkar. Nu. Snart. Alldeles strax. (Fy jag hatar spotify-reklam). Nej nu är det dags. Hejdå folk. Ses snart. Kanske. Snart. Godnatt ! (chra chra indian)
