On the turning away
Först nu har jag förstått exakt hur Pink Floyd ska lyssnas. Man ska inte ha dem i lurar. Man ska ha dem i högtalare. Men inte i några mestalare som ger det där lite skramliga ljudet. Nej, det ska vara fina, känsliga högtalare som vet vad de sysslar med. Då är det så otroligt bra.
Helgen har varit som den har varit. Jag har gjort en massa massa saker faktiskt, jobbat på min spontanitet (den är här nu!) och absolut inte ägnat mig åt några måsten. Som det borde vara, men resultatet blir att idag är det söndag och jag måste göra allt allt sånt där trist på en och samma dag.
Bara att sätta igång antar jag. Jag vill inte. Jag vill inte. Men samtidigt, har man gjort tusen ovettiga mest jättekul grejer i tre dagar så får man väl ta en sån här dag. Söndag. Jag brukar inte vara en motståndare till söndagar, men idag känns det segt.
Två veckor kvar av skolan.
En vecka kvar som 17.
6 dagar kvar till syster är hemma.
4 dagar kvar till dansuppvisning.
(Antal ryssar: 5)