Spring awakening
Me gustan los aviones, me gustas tú,
me gusta viajar, me gustas tú,
me gusta la mañana, me gustas tú,
me gusta el viento, me gustas tú,
me gusta soñar, me gustas tú,
me gusta la mar, me gustas tú
(Antal ryssar: 0)
EN sommar ?
Tjuvlyssnat.se är en underskattad källa till klockren underhållning
Kille 1: Tungt i huvudet idag, det känns att det blev någon öl för mycket i gårkväll, kanske skulle bli nykterist.
Kille 2: Nykteristerna vaknar och mår likadant hela dagen, vi kommer i alla fall att må bättre ju längre dagen går.
En man ~45 står vid kassan och ska beställa.
Kvinnligt biträde (pekar på en bössa från Röda Korset): Skänka till välgörenhet?
Mannen (skrattar): Nej, jag måste spara pengar till lotter.
Biträdet (muttrar): Gud kommer aldrig låta dig vinna på lotto om du inte skänker pengar till andra.
Två damer ~70, går förbi några killar ~15, med ordentligt häng på brallorna.
Dam 1 (upprört): Siv, ser du?!
Dam 2 (lugnt): Ja, det är vår. Allt möjligt tittar fram.
Kille ~18: Alltså det är en jobbig tjej i skolan som vill vara med mig hela tiden! Liksom försöker jag gå iväg efter lektionen klänger hon sig typ fast vid min arm…
Tjej ~18: Men varför umgås du med henne då?
Killen: Jo, men alltså hon är ju ganska mobbad, typ ingen vill ju vara med henne…
Tjejen: Jag skulle i alla fall aldrig umgås med någon som jag inte hade något gemensamt med.
Killen: Ja, men det är ju det som är så sorgligt… Att vi har saker gemensamt!
Grönt är skönt är lönt att satsa på
Kanske skulle man kunna kalla mig smygreligiös men jag tror inte på gud, absolut inte, jag tror på det här.
(Antal ryssar: absolut 3 stycken)
Eller så går vi hem
Sol i sinne, brun inne
Vår finns i luften. Och det är typ bäst. Men samtidigt känner jag att allt går så dåligt nuförtiden, skola - sax - dans - etc etc, att jag undrar om det kanske egentligen inte är så bra med vår för mig eftersom jag blir så sjukt distraherad av all sol och att det är varmare kvällar.
Effi ärade Örebro med ett besök denna vecka, det var finfint! Bullbak och shopping och andra örebroföreteelser hanns med. Nu får vi se till så Sendrih o jag kan pallra oss ner dit till kusten också. Nånstans nån gång.
Högskoleprov igår, det gick inget vidare. Jag var inte ett dugg nervös utan satt o kryssade i lite random och tyckte det var kul med så mycket människor i omrörelse. 1800 pers eller nåt åt det hållet gjorde provet samtidigt som mig på universitetet. Kul ju! Men, som sagt, resultatet kan väl omdiskuteras. Synd, för fatta om det verkligen hade gått bra och jag hade sluppit oroa ihjäl mig över att jag bara kommer komma in på lärarprogrammet i framtiden med mina knappa betyg...
Nu ska jag inte plugg, jag ska inte öva sax, jag ska inte träna tå-övningar, nej, jag ska gå ut i solen!
Vi synes ;)
Jag förstår inte grejen
Det finns så mycket jag inte förstår
Helt otroligt
Jag menar, man tror att man åtminstone är lite bildad,
men i slutändan kan man absolut ingenting.
Trots att jag vet skillnaden mellan knölsvan och sångsvan, kan i de flesta fall avgöra vilket ämne som har högst kokpunkt samt namnge det och numera även vet hur artemier ska skötas, är det inte ens en knivsudd av allt som finns att ta reda på.
En annan väsentlig fråga är; varför ska man veta så mycket?
Men jo, jag vill veta. Jag vill veta mycket. Om allt. Jag vill lära mig.
Nu lyssnar vi på musik.
Helt otroligt
Jag menar, man tror att man åtminstone är lite bildad,
men i slutändan kan man absolut ingenting.
Trots att jag vet skillnaden mellan knölsvan och sångsvan, kan i de flesta fall avgöra vilket ämne som har högst kokpunkt samt namnge det och numera även vet hur artemier ska skötas, är det inte ens en knivsudd av allt som finns att ta reda på.
En annan väsentlig fråga är; varför ska man veta så mycket?
Men jo, jag vill veta. Jag vill veta mycket. Om allt. Jag vill lära mig.
Nu lyssnar vi på musik.
Precis som ingen annan
Hur lever du ditt liv egentligen? frågade Christer mig.
Framåt, bakåt och framåt igen
Det är bara lördag (hm kanske söndag föresten) och jag är redan typ mer utvilad än jag varit nån helg tidigare den här terminen. Och så har jag ett helt lov kvar liksom. Sjukt värt.
Fast det klart, sommartiden börjar imorn och det är typ sämst. På riktigt. Jag förstår inte det där med sommartid, det låter ju jättefint liksom, nu går vi mot ljusare tider så nu tar vi vara på ljuset!, men egentligen innebär det bara att man blir besviken när man stiger upp sju på morgonen (vintertid kl 06), och det fortfarande är mörkt fastän det var ljust när man steg upp dagen innan (vilket alltså var vintertid och en timme senare).
Kan vi inte bara alltid ställa om till vintertid?
Gårdagen spenderade i skolan med kemiprov och sen klädsim, som faktiskt var väldigt roligt! och sen på kvällen bakade jag morotskaka (varför gör man inte det oftare?) och efter det fällde jag gubbar på innebandyplanen. De föll som käglor endel faktiskt.
Idag var det grått ute så jag slapp ha dåligt samvete för att jag inte hade lust att gå utanför dörren, en kortis till mormor hanns dock med. Annars bakade jag kakor, stekte haloumi och försökte se ut som jag städade så jag kan säga imorn "men jag städade ju faktiskt igår". Vid halv sju nån gång kom mina fina klasskompisar plus några random andra och vi firade Earth Hour på det enda riktiga sättet; massa miss-match ljus, litervis med te och Disney TP! Sämre kan man ha det. Och tänk så mycket energi vi sparade.
Det enda stora minuset för dagen är att örebro inte släckte, nog sken gatlyckorna in genom vårat mörka hem.
Vi syns snart (jag är ju en riiiktigt taggad bloggerska nuförtiden)
(Antal ryssar: 0,5)
Fönstret till verkligheten (via Google maps)
Det är så mycket på gång nu alltså. Jag hänger inte med. Alls. Jag är typ lite fast. Jag förstår inte riktigt. Nånting. Knepig känsla är det. Känns som att alla andra gör så mycket, medan jag sitter här. Still. Samtidigt som jag tycker andra inte gör något alls ibland, när jag är sjukt aktiv. Lurigt alltså.
På to-do-listen finns i alla fall en viss snyggings födelsedag, samla ihop ett någorlunda CV, ringa chef o sånt, masas prov och inlämningar o annat dumt, jag o Ämlish ska läsa dikter på världspoesidagen (vintergråten - det ni!) och så måste ju resten av livet levas också.
Jag tror allt springer förbi mig?
Jag skulle precis kika upp en adress, och blev typ helt fascinerad när jag fick upp 360-bild på gatan o allt! Google maps är verkligen sjukt coolt. Shit alltså. Hur har de kunnat fota av så mycket av jordens yta? Eller alla städer i alla fall. Till o med Örebro finns med asdetaljerat. Vilket omfattande arbete egentligen.
Helgen har varit mycket. Faktiskt.
Nu är det jag som siter och försöker plugga men det är ju så dödligt trist. Eller inte kanske egentligen när man väl kommer in i det, men jag kommer aldrig in i det för jag sätter mig inte in i det. Det enda som verkligen är värre, som jag har ännu mindre lust att göra just nu är att städa.
Städa måste vara den tråkigaste sysslan man nånsin kan ta sig för. Usch. Då gör jag tusen andra saker hellre. Inklusive plugga.
Vi skänker en tanke till syster som är på resande fot igen,
och vi låter bli att räkna ryssar (de vågar sig ju ändå knappt ut nu i värmande sol).
På to-do-listen finns i alla fall en viss snyggings födelsedag, samla ihop ett någorlunda CV, ringa chef o sånt, masas prov och inlämningar o annat dumt, jag o Ämlish ska läsa dikter på världspoesidagen (vintergråten - det ni!) och så måste ju resten av livet levas också.
Jag tror allt springer förbi mig?
Jag skulle precis kika upp en adress, och blev typ helt fascinerad när jag fick upp 360-bild på gatan o allt! Google maps är verkligen sjukt coolt. Shit alltså. Hur har de kunnat fota av så mycket av jordens yta? Eller alla städer i alla fall. Till o med Örebro finns med asdetaljerat. Vilket omfattande arbete egentligen.
Helgen har varit mycket. Faktiskt.
Nu är det jag som siter och försöker plugga men det är ju så dödligt trist. Eller inte kanske egentligen när man väl kommer in i det, men jag kommer aldrig in i det för jag sätter mig inte in i det. Det enda som verkligen är värre, som jag har ännu mindre lust att göra just nu är att städa.
Städa måste vara den tråkigaste sysslan man nånsin kan ta sig för. Usch. Då gör jag tusen andra saker hellre. Inklusive plugga.
Vi skänker en tanke till syster som är på resande fot igen,
och vi låter bli att räkna ryssar (de vågar sig ju ändå knappt ut nu i värmande sol).
Manboys oh yes
Vad hände i torsdags egentligen?
Ingen som vet, ingen som vet.
Det har varit sol helt jättelänge nu och man blir så glad av det samtidigt som man blir lite "vad-ska-jag-göra-för-att-utnyttja-att-det-för-en-gång-skull-går-att-vara-utomhus"-aktig.
Jag satt o kollade in festivaler igår och det är verkligen Arvika och Peace som jag vill till. Trodde inte att Peace skulle vara nåt i år, men sen såg jag artisterna och blev jättesugen! Nackdelen är att det bara verkar vara jag som vill dit. Jag har inga vänner alltså. Alla är ju bara bortresta o massa hela sommaren. Förstår inte vem jag ska lura med mig. Arvika måste också taggas, In Flames uttröttas aldrig och så Teddybear och massa.
Alla verkar ju vilja åka till Emmaboda och det skulle varit sjukt kul, Crystal Castles och Kalle Bah och SMK. Men då ska ju jag up north, tillbaka till mina rötter. Impossible liksom... Apropå up north så kikade jag på Urkults hemsida och den festivalen verkar asmysig! Norrland finns liksom i mitt hjärt och Urkul kan vara svaret på mina festivalbegär. Är det så att det blir en Norrlandssommar i år?
Jag känner att det blir en Norrlandssommar i år. Vem vill joina?
Puss o kram, nu ska jag bli av med den där "vad-ska-jag-göra-för-att-utnyttja-att-det-för-en-gång-skull-går-att-vara-utomhus"-känslan.
(Antal ryssar: 17)
på låtsas och på riktigt
Jag fick ett infall när jag kom hem alldeles nyss (efter en ganska rolig idrottslektion faktiskt, Abdi kan det där med thaiboxning ju!) och började bläddra i nån tidning som vi tydligen får hem i brevlådan. Ingenjören hette den och handlade om allmänt ingenjöriga saker, som till exempel världens längsta brobygge i Italien, hur smarta indier är och vad nån chalmersprofessor anser om klimatfrågan. Det är otroligt vilken värld ingenjörerna lever i.
I vilket fall fanns en artikel som hette "Skilda på låtsas" där en Kristina Haggård promotade sin nya bok. Boken handlade om hennes eget liv där hon och hennes man beslutade att, för att få tiden att räcka till, skiljas fast ändå bo under samma tak. Detta innebär att hon och hennes man tar hand om allt som rör hemmet och sina små barn (4 och 7 år) varannan vecka. Alltså lever den ena föräldern i princip singelliv i en vecka, mitt i en familj som den andra föräldern försöker hålla ihop en vecka. Och sen byter de. "När ansvaret växlar mellan oss, blir rutinerna hemma också lite olika. Den ena föräldern accepterar frukost framför TV:n medan den andra vill ha barnen vid köksbordet och tänder ljus." säger Kristina Haggård, men verkar inte tycka det är ett problem.
"Genom att leva som skilda på låtsas behover vi inte längre prioritera bort. Tiden räcker till mer." säger hon också. Och visst, det låter väl i och för sig bra. Men är det inte väldigt skruvat? Det känns verkligen som det hypermoderna samhället. Att använda sin tid till max, kunna prioritera bort sin man när det blir för stressigt i resten av livet, men ändå ha honom i närheten så att han kan avlasta ens vardag. Konstigt, säger jag, men så kanske jag är fruktansvärt föråldrad som tycker det är underligt med två personer som egentligen inte vill vara gifta längre och därför lever parallella liv i samma hem.
Compact living, here we come. Jag säger: kollektiv - svaret på en fungerande tillvaro!
I vilket fall fanns en artikel som hette "Skilda på låtsas" där en Kristina Haggård promotade sin nya bok. Boken handlade om hennes eget liv där hon och hennes man beslutade att, för att få tiden att räcka till, skiljas fast ändå bo under samma tak. Detta innebär att hon och hennes man tar hand om allt som rör hemmet och sina små barn (4 och 7 år) varannan vecka. Alltså lever den ena föräldern i princip singelliv i en vecka, mitt i en familj som den andra föräldern försöker hålla ihop en vecka. Och sen byter de. "När ansvaret växlar mellan oss, blir rutinerna hemma också lite olika. Den ena föräldern accepterar frukost framför TV:n medan den andra vill ha barnen vid köksbordet och tänder ljus." säger Kristina Haggård, men verkar inte tycka det är ett problem.
"Genom att leva som skilda på låtsas behover vi inte längre prioritera bort. Tiden räcker till mer." säger hon också. Och visst, det låter väl i och för sig bra. Men är det inte väldigt skruvat? Det känns verkligen som det hypermoderna samhället. Att använda sin tid till max, kunna prioritera bort sin man när det blir för stressigt i resten av livet, men ändå ha honom i närheten så att han kan avlasta ens vardag. Konstigt, säger jag, men så kanske jag är fruktansvärt föråldrad som tycker det är underligt med två personer som egentligen inte vill vara gifta längre och därför lever parallella liv i samma hem.
Compact living, here we come. Jag säger: kollektiv - svaret på en fungerande tillvaro!
Vissel!
usch vad jag inte har en aning om ifall min chef är nöjd med mig eller inte. det är så svårt o veta. jag menar, han klagar ju inte eller så, absolut inte. men det är fortf lurigt o veta vad man borde göra annorlunda och så vidare och så vidare.
jag sitter här o kikar på spiderman o mår sjuukt illa. ni vet när man är så där jättejättehungrig, när man städat en verkstad genom att bryta isär betongblock från en trätrapp, släpat fejk-tegel upp på en släpkärra och dirigerat världens största traktor, från sju på morgonen till åtta på kvällen, och det känns som man inte ätit på ett år, och så får man äntligen syn på mat och man tror att man måste äta mer än en häst för att nånsin bli mätt så man känner inte efter föränn man tryckt i sig 10 av mormors potatisplättar, tre skivor ugnsstekt aubergine, en fjärdedels samisk polarkaka med smör och en bit chokladkaka med grädde + ett antal vindruvor? och då känner man efter - och det är inte najs. man bara önskar att man kunde få känna sig sådär urholkad som man känt sig innan, för då hade man åtminstone inte haft lust att spy hela tiden...
när jag jobbade sjöng jag på en massa låtar, det var största sångmedleyt. började typ med star wars "da da da da dada da dada" och sen micheal jackson "i´m baaad i´m bad you know you know it" och sen en massa småmelodier och så avslutade jag med nån superfånig körlåt som är med på den där dumma skivan sturekören var med i, "nu ska du opp oooopp nu är du fääärdig med att sova" osv osv. Helknäppt, jag
har inte lyssnat på den låten på minst 7 år liksom.
jag är otroligt misspepp på skola imorn, men herregud, sen när är jag någonsin i hela livet pepp på skola?
eyes on fire blue foundation
jag tittar på bilder från nu
och jag tänker
vad bra jag har det nu
och jag tänker
vad bra jag har det nu
Blir du blå när du ser dig i spegeln?
Nattinnebandy var värd! Vi vann liksom en match haha. Vi var faktiskt väldigt enhetliga och snygga. Smurfar är inte det mest nytänkande, men jag tycker vi klarade det riktigt bra, med äran i behåll. Nu har man provat att vara blå liksom. (Och lite regnbågsfärgad). Idag blir det kanske lite hindersmässa, sen middag med världens bästa Effi och Sandra och Carro. Känns fint! Jag ska försöka hitta lite hårfärg också, så vi kan göra något åt mitt ganska så förskräckliga hår som fått gå runt halv-slitet, halvt blond från i somras och halvt avfallande liite för länge.
Vi syns!
Spillrorna av en automobil föder en blind häst som biter i en telefon
Dalí är tuff.
Han är verkligen det. Jag gillade utställningen vi var på idag i Sthlm med spanskagruppen. Värt.
Jag undrar hur knäpp han egentligen var. Han målade ju massa surrealistiska målningar med massa tecken och (dolda) betydelser, som verkligen verkade helt efter eget huvud. Det kan ju ha varit så att han faktiskt var en mycket komplicerad person och försökte uttrycka sitt inre genom konstverk och installationer. Men det känns lite som att han tänkte:
"Haha, nu får de något att fundera över och tolka till olika betydelser i all oändlighet, men hur många konstkännare som än försöker sig på mina tavlor ska de aldrig komma på den rätta betydelsen!"
Jag menar, han gav själv ut en biografi om sin barndom, där han framställde sitt nioåriga jag som ett inåtvänt, underligt barn. När boken kom ut blev hans gamla barnskötare förskräckt att man försökte framställa Dalí som otrevlig och knäpp, så hon gav ut en bok som enligt henne var den sanna historien. En historia om ett välskapt, artigt och snällt barn. Denna bok försökte Dalí förgäves förhindra att den kom ut.
Han pratade om sig själv i tredje person, designade klänningar med humrar och persilja på för ett då mycket känt modehus (konkurenten till Chanel), jämförde sin far med Lenin och gjorde uttalanden som "hummer är motsatsen till att äta spenat, därför har jag gjort om telefonluren till en hummer".
Kanske var han bara en mycket självcentrerad person som älskade uppmärksamhet och ville bli betraktad som annorlunda, en sort för sig. I så fall lyckades han väl.
Nu har jag babblat på tillräckligt, tyckte bara Dalí var en ganska spännande person. Personer som tror sig vara något (surrealistisk i Dalís fall) och sedan på grund av det faktiskt blir det, är tuffa på något sätt.
Han är verkligen det. Jag gillade utställningen vi var på idag i Sthlm med spanskagruppen. Värt.
Jag undrar hur knäpp han egentligen var. Han målade ju massa surrealistiska målningar med massa tecken och (dolda) betydelser, som verkligen verkade helt efter eget huvud. Det kan ju ha varit så att han faktiskt var en mycket komplicerad person och försökte uttrycka sitt inre genom konstverk och installationer. Men det känns lite som att han tänkte:
"Haha, nu får de något att fundera över och tolka till olika betydelser i all oändlighet, men hur många konstkännare som än försöker sig på mina tavlor ska de aldrig komma på den rätta betydelsen!"
Jag menar, han gav själv ut en biografi om sin barndom, där han framställde sitt nioåriga jag som ett inåtvänt, underligt barn. När boken kom ut blev hans gamla barnskötare förskräckt att man försökte framställa Dalí som otrevlig och knäpp, så hon gav ut en bok som enligt henne var den sanna historien. En historia om ett välskapt, artigt och snällt barn. Denna bok försökte Dalí förgäves förhindra att den kom ut.
Han pratade om sig själv i tredje person, designade klänningar med humrar och persilja på för ett då mycket känt modehus (konkurenten till Chanel), jämförde sin far med Lenin och gjorde uttalanden som "hummer är motsatsen till att äta spenat, därför har jag gjort om telefonluren till en hummer".
Kanske var han bara en mycket självcentrerad person som älskade uppmärksamhet och ville bli betraktad som annorlunda, en sort för sig. I så fall lyckades han väl.
Nu har jag babblat på tillräckligt, tyckte bara Dalí var en ganska spännande person. Personer som tror sig vara något (surrealistisk i Dalís fall) och sedan på grund av det faktiskt blir det, är tuffa på något sätt.
Förvanskningen
Så var man i Örebro igen, ännu kyligare utomhus men ack så varmt inomhus. Äsch så illa var det inte där borta, bara lite ovant att man kan nedkyla kladdkakan från ugnen direkt på golvet istället för att ställa ut den på balkongen.
Imorgon känns det verkligen verkligen som att det är måndag, men det är ju lördag! Vips så har man två lediga dagar till! Great success.
När jag åkte hem i bilen så var det en lastbil som svängde ut mitt framför bilen på en jätteliten väg, så den fick verkligen kränga sig in, och jag fick verkligen känslan av att lastbilen var en insenkt. På riktigt. En stor gråsugga eller sån där annan avlång insekt som liksom har ett huvud som kroppen följer. Jag antar att jag låter helt sjukt just nu, och jag kan inte ens skylla på att min sidoruta var helt igen frostad, för jag såg lastbilen genom framrutan. Knäppt. Nog om det.
Lyssna på nån konstig låt som alldeles strax ska avlägsnas från min tuffa spellista, har ingen aning om hur den hamnat där.
I helgen ska jag göra allt jag inte hunnit med under lådan. Alltså allt tråkigt, including städning, rengöring, plugg, färdigställning av julklappar som pinsamt nog ännu inte utdelats samt läsning av böcker jag tänkte att ja! vad mysigt att ha nån riktig klassiker att läsa under julen. Ett muffinbak borde även hinnas med och det egentligen mest aktuella, nämligen träning. Jag vill inte veta hur mycket jag tappat i kondition och styrka under julen... Pinsamt är det.
Oslo-dagarna var hursomhelst mys, att rekomendera! Sushiavslutningen var sannerligen pricken över i:t, syster var mycket duktig i sina servitriskläder!
Puss på er, vi syns kanske! Nu ska jag kolla in effis blogg :D
Imorgon känns det verkligen verkligen som att det är måndag, men det är ju lördag! Vips så har man två lediga dagar till! Great success.
När jag åkte hem i bilen så var det en lastbil som svängde ut mitt framför bilen på en jätteliten väg, så den fick verkligen kränga sig in, och jag fick verkligen känslan av att lastbilen var en insenkt. På riktigt. En stor gråsugga eller sån där annan avlång insekt som liksom har ett huvud som kroppen följer. Jag antar att jag låter helt sjukt just nu, och jag kan inte ens skylla på att min sidoruta var helt igen frostad, för jag såg lastbilen genom framrutan. Knäppt. Nog om det.
Lyssna på nån konstig låt som alldeles strax ska avlägsnas från min tuffa spellista, har ingen aning om hur den hamnat där.
I helgen ska jag göra allt jag inte hunnit med under lådan. Alltså allt tråkigt, including städning, rengöring, plugg, färdigställning av julklappar som pinsamt nog ännu inte utdelats samt läsning av böcker jag tänkte att ja! vad mysigt att ha nån riktig klassiker att läsa under julen. Ett muffinbak borde även hinnas med och det egentligen mest aktuella, nämligen träning. Jag vill inte veta hur mycket jag tappat i kondition och styrka under julen... Pinsamt är det.
Oslo-dagarna var hursomhelst mys, att rekomendera! Sushiavslutningen var sannerligen pricken över i:t, syster var mycket duktig i sina servitriskläder!
Puss på er, vi syns kanske! Nu ska jag kolla in effis blogg :D
Ha Dej Ha Den
Okej, varför bestämmer sig min brända Prison break season 4 -skiva att krångla på sista avsnittet? Allt har fungerat helt utan anmärkning på alla tidigare avsnitt och säsonger, så varför varför varför ska det absolut sist-sista avsnittet av hela Prison break lagga???
Inte rättvist är det.
Dagen har spenderats med att titta suktande ut på det vackra blå vädret, men tyvärr spenderade bara 1,5 h utomhus idag..
Har även rensat ½ garderob och skickat sms till hemtelefoner. Mycket tufft, det är seriöst en dataröst som ringer upp hushållet i fråga och läser upp hela meddelandet. Jag måste säga att frasen "Hej Petter, är du nöjd nu?" fick en helt ny innebörd.
Imorgon ska jag, förutom att sörja att lovet snart är över, träffa Effie som äntligen behagat komma hem och förhoppningsvis traska en promenad med choklad också.
Ha så bra allihopa och ut o lek i snön nu :D
Inte rättvist är det.
Dagen har spenderats med att titta suktande ut på det vackra blå vädret, men tyvärr spenderade bara 1,5 h utomhus idag..
Har även rensat ½ garderob och skickat sms till hemtelefoner. Mycket tufft, det är seriöst en dataröst som ringer upp hushållet i fråga och läser upp hela meddelandet. Jag måste säga att frasen "Hej Petter, är du nöjd nu?" fick en helt ny innebörd.
Imorgon ska jag, förutom att sörja att lovet snart är över, träffa Effie som äntligen behagat komma hem och förhoppningsvis traska en promenad med choklad också.
Ha så bra allihopa och ut o lek i snön nu :D
Nordpolen
Okej, så jag har kanske övergivit bloggen liiiite. Men det var bara så det blev. Vet inte varför.
Kanske ska jag bli lite mer aktiv, i alla fall försöka. Förr eller senare kanske mina få bloggläsare återvänder hit efter att nu till slut givit upp hoppet om att jag nånsin ska uppdatera.
Det som händer är att ute är det snö, massa massa snö.
Jag lyssnar på musik, "skimret".
Under jullovet har jag läst en bok, den handlade om en polarsattellit. (Hur stavas det?). Och om en tjej och en president och en meteorit.
Boken fick mig att börja undra vad meteoriter innehåller egentligen. Finns samma material ute i rymden som här på jorden? Det känns inte så, det känns som att det borde finnas helt nya "stenar", som vi aldrig sett tidigare. Det känns som att det borde finnas nya färger där ute, som vi aldrig kan tänka oss.
Eller, ska vi på jorden inte tro att vi är så speciella? Vi är bara en del av resten av rymden, det finns inget "eget", unikt för Tellus. Vi är bara en del av rymden. Vi har bara fått låna dess materia. Kanske.
Är det bara jag som ibland funderar på sånt här? Antagligen. För mycket fritid? Nej, snarare för mycket tänketid.
Annars är det bara bra, julen är typ över och lovet håller på som bäst. Det känns bra. Snart nyår. Nytt år.
Kanske ska jag bli lite mer aktiv, i alla fall försöka. Förr eller senare kanske mina få bloggläsare återvänder hit efter att nu till slut givit upp hoppet om att jag nånsin ska uppdatera.
Det som händer är att ute är det snö, massa massa snö.
Jag lyssnar på musik, "skimret".
Under jullovet har jag läst en bok, den handlade om en polarsattellit. (Hur stavas det?). Och om en tjej och en president och en meteorit.
Boken fick mig att börja undra vad meteoriter innehåller egentligen. Finns samma material ute i rymden som här på jorden? Det känns inte så, det känns som att det borde finnas helt nya "stenar", som vi aldrig sett tidigare. Det känns som att det borde finnas nya färger där ute, som vi aldrig kan tänka oss.
Eller, ska vi på jorden inte tro att vi är så speciella? Vi är bara en del av resten av rymden, det finns inget "eget", unikt för Tellus. Vi är bara en del av rymden. Vi har bara fått låna dess materia. Kanske.
Är det bara jag som ibland funderar på sånt här? Antagligen. För mycket fritid? Nej, snarare för mycket tänketid.
Annars är det bara bra, julen är typ över och lovet håller på som bäst. Det känns bra. Snart nyår. Nytt år.
we will be victorious
ohja
MUSE
Jag får liksom ingen ordning
Tisdag.
Sen är det onsdag.
Och så torsdag.
Och så..
Ni kopplar va?
Men,
på lördag!
Då är det för det första höstlov!
För det andra är det MUSE som gäller då.
Sjukt taggad. Alltså, jag menar sjukt taggad.
På både lov och MUSE!
Ett par ruskigt jobbiga dagar innan dess dock,
jag menar,
spanska presentation
spanska prov
och och
jag måste läsa engelska-boken
jag måste fundera över min miljö-exkursionsrapport
och och
ta reda på vad världsbanken är för några typer
packa till resa
spela spela spela sax
Jag är helt insnöad föresten,
på både muse och stevie wonder och boxning och king of the road och innebandy (permobilIK)
och och
allt som bara måste hinnas med
för jag är en sån människa som inte kan säga nej
utan hellre stressar sönder för att hinna vara en kvart här, en kvart där
Lovet är typ inbokat känns det som
fast nej, man hinner en hel del på en dag
Idag till exempel,
ingen fysik men stannade i skolan för att fixa spanskan
(fortfarande inte klar men jag orkar orkar orkar inte bry mig!)
sen iväg o träffa Jessica en snabbis,
gym trekvart,
balett mellan 17:35 och 18:50,
hem, äta,
cykla till coop inhandla paradis-ask,
hem till Petter, levera åt syster (de firar tydligen 4½ år idag),
hem igen, klockan är halv nio, dags att fixa spanskan.
Men orka göra det nu liksom ?
Äsch
Vila får man ju göra i graven som någon vis person en gång påpekade.
