agneesshh

Fleetwood Mac 10/10 Globen


Dream Theater 25/9 Hovet

Så här lyder första meningen i mitt horoskop idag:

"En familjediskussion kretsar kring frågor om framtiden"

Det lät ju djupt tyckte jag. Kanske syftar stjärnorna på den mycket intensiva diskussion som pågår på entalpii för tillfället, jag menar, klassen är ju nästan min familj.
Eller kanske menas den konversation jag nu har med Effipeffi om vad vi vill hitta på efter gymnasiet. Lumpen, resa, läsa vidare, flyga flygplan etc etc. Effi är väl familj om någon liksom.
Eller så syftar horoskopet möjligtvis på att jag under kvällen skulle haft något samtal med mina föräldrar om vad framtiden har att erbjuda. Kommande händelser, stora förändringar med mera.

Andra och sista meningen löd:

"Ni kanske vill påbörja en del reparaioner."

Åh. På så vis. Det var inte min egen ovissa, revolutionerande framtid som stod på schemat. Det var eventuella renoveringsobjekt här hemma...

Tänk så mycket som står skrivet i stjärnorna. Mystik kallas det visst.

Det är ju så att min supernördiga men sköna klass har skaffat en klassblogg (okejdå jag var med när denna idé föddes och jag uppmuntrade den, men det var allra mest för att flytta vacuum-diskussionen ut från klassrummen och in i cyberspace. Där slipper jag höra den åtminstone..  Nu vet inte jag alls vad som hände med min text, den blir stor o fet?

Min bloggdesign är också fucked up eftersom jag bland annat inte kan ändra stilen på rubrikerna. Underligt är det.

Har även fått bilder av bäste bror från bäste konserten, men av rent lata skäl får ni nöja er med de bilder jag la upp tidigare. Möjligtvis kommer lodis-bild nr1 upp nån gång. Tills dess är det budokan-bilderna som gäller.

Apropå ingenting vill jag bara påpeka att Emelie och jag är awesome och att jag denna helg har bakat pizza och till 70% bara käkat flytande föda. Det ni.

Det är bara en grej.

Och så till sist som en slutpunkt, vill jag bara fråga om nån vet hur man styr över sina drömmar?

visstja, en länk till den på många sätt otroliga bloggen
entalpii.blogg.se

  - Vadå?
  - Arbetar ...
  - Vad har du för arbete?
  - Jag tänker.






Mån:    Uprising - Muse
Tis:      Love is my drug - John ME
Ons:    Tuesday on my mind - Clear Static
Tors:    Kids - MGMT
Fre:     The best of times - Dream Theater
Lör:     Because I got high - Afroman
Sön:    Psalm noll noll - Jonathan Johansson






Han vaknade sent följande morgon efter en orolig sömn, som inte hade vederkvickt honom. Han var på dåligt
humör, irriterad och ilsken när han vaknade och han såg sig med avsky omkring i kammaren.

Min stegräknare tycker att jag har tagit 3790 steg idag.

Det tycker inte jag.

Orättvist är vad det är.

(Däremot vann jag romén, det var min spelkortskväll ikväll. Mycket nöjd.)

Och så har Petter kikat upp vilka låtar Drömteatern har spelat på sina konserter hittills.
Det ser lovande ut.
Mycket lovande.

Jag har spelat King of the Road idag. Det var svårt. Men det gick. (Inte.)

Fast det värsta av allt var ändå spontan-skolfotot. Inte kul.
Inte kul alls.

Alltså nu är det ju så att Effisöt har förklarat för mig precis hur man gör för att klistra in ett youtube-klipp! Nu ´, gott folk, ska ni få se på grejer! Agnes, the one and only, ska få in ett alldeles utmärkt klipp här, live, för första gången på agneesshh.blogg.se !!

Medan min utmärkta konversation på facebook fortgår (där jag o Rickard försöker hitta alla miserabla smileys som finns) ska jag (samtidigt som jag förbrilt försöker komma på vad det är för internt han o jag har med tegel??) alltså välja ut ett passande klipp och få in här!

Frågan är bara, detta är Premiären med stort P, vilket youtubeklipp är värdig uppgiften?

Ett första solkart val är ju Hollow Years. Bättre livevideo finns egentligen inte. Men samtidigt, är inte detta fruktansvärt förutsägbart? Vem hade inte kunnat ana (som känner mig) att jag skulle klistra in denna? Dessutom, hur bra den än är så har den ju faktiskt inte mycket att göra med vad jag idag gjort, hur jag idag känner mig (eller jo, man känner sig alltid som hollow years, eller, snarare, den känner alltid som en själv). I alla fall, vad har jag egentligen gjort idag? Räknat matte. Räknat fysik. Räknat kemi. Sparkat och slagit på Sandra. Ätit massa mat. Suttit på Märtas och lyssnat på the Who och samtidigt skrivit en sammanfattning av Hamlet.

Nu vet jag exakt vad jag skulle vilja ha in! Hoppas hoppas hoppas det finns! (Youtube kan ibland tyckas outtömligt och oändligt, men även en sådan storslagen sight har sina begränsningar). Japp, som jag trodde, Youtube har ännu inte förärats med denna utomordentliga video där riktiga råttor som filmatts runtspringandes i ett dockhus spela första delen av Shakespears Hamlet. Bara en trailer gick att hitta och vem bryr som om en futtig trailer?

Jag förbannar mig själv för att jag inte kan minnas vilka videos genom tiderna som jag verkligen velat klistra in. Jo, Petruccis solo i The best of times förstås. Och det har jag ju lyssnat på idag. Men.. är det rätt när jag tvekar så?

Nu vet jag.



och en till !

Jag tror faktiskt jag är lite av en enstöring. Det är liksom så skönt att bara promenera runt med en hund kanske och tänka på allt som betyder och inget som betyder och allt som betyder inget och inget som betyder allt. Det är ju så att den som faktiskt förstår mig allra bäst är jag själv.

Nu är det inte så att jag är en ordinärt kompliderad person eller inåtvecklad eller liknande, det är bara så att ibland räcker det med att höra min egen syn på saken och ingen annans. För mig räcker det att traska runt utomhus eller sitta på en bänk till och med, bara med mig.

Jag vet inte hur det är med dig, Effi, och om du tar illa upp eller blir stött, ignorera följande, men om jag inte misstar mig fullständigt (det har ju hänt tidigare, så egentligen förvånar det mig inte om så är fallet), men, är inte du lite enstöring du med? Är du inte lite den som kan ha det fint själv ute på vischan eller inne i stan också för den delen, bara gå runt och tänka allena? Är det därför vi passar, du och jag? Alltså, är det därför vi alltid kan vara tillsammans, aldrig tröttnar (hrm vad vet jag, men så är det ju för mig och nu utgår jag helt enkelt ifrån att du inte tröttnar alltför ofta på mig heller, och om jag har fel på denna punkt så kanske det är bättre att jag får tro att du är som jag och slipper höra att jag ju faktiskt är tröttsam jag med) jo, det jag skulle komma fram till i alla fall, att vi inte tröttnar på varandra, för att vi egentligen är två enstöringar som enstörar oss tillsammans?

Skolan är igång nu, och det känns oväntat bra. Lika bra att skriva det nu, innan den återigen förpestar snarare än förgyller vardagen. Just nu är skolan okej, ibland riktigt bra. Jag vågar inte säga att detta kommer hålla i sig någon längre tid, men när man för en gång skull tänker positiva tankar bör de ju skrivas ned. Ämnena är lugna och lektionerna bara lite mindre lugna och lärare går runt och lurar på värre uppgifter, men de håller igen. Låter oss arma elever få tro att vi nog har en chans denna termin. (Senare kommer 90% av oss inse hur naiva vi var som trodde att detta skulle gå vägen och de kvarvarande 10% innehåller Rebecka Ruborg och hennes evil twins slash hennes kloner, och har alltså varken privatliv eller förmågan att sänka sina ambitioner hur illa de än tycks må).

Helgen var bra och så länge helgerna är bra överlever man. Och så länge läxberget hålls under 20 cm överlever man. Och så länge det finns Sandrasisar och Emeliesar som likt pensionärer inte kan sitta på andra platser än sina speciella i alla klassrum och så länge det finns tisdagsfika och magiska femkronor som ger gratiskaffe i karros alldeles egna sprillandes automat och så länge det finns sol i parker och så längde det finns Dream Theater och bokade konsertbiljetter och tid till att finnas till så överlever man. Man överlever.

Blogg? Vad är det?